Hur är örlogsfartyg

Örlogsfartyg i den svenska flottan

Bakgrund

Man räknar den svenska flottans födelsedag som den 7 juni 1522 då de tio-tal fartyg som Gustav Vasa köpt av Hansan i Lübeck löper in i Slätbaken, Östergötland. Vid denna tid var Stockholm dess viktigaste förläggningsort. Flottan består år 1552 av 15 skepp och 20 galejor. Ursprungligen tillsattes en hövitsman per skepp men antalet ökades sedermera.I samband med att det yngre indelningsverket etableras 1682 införs även det ständiga båtsmanshållet och därmed erhöll örlogsflottan ett bestämt antal båtsmän.Sveriges örlogsflagga Svenska flottans örlogsflagga är en tretungad svensk flagga. De första bestämmelserna om örlogsflaggan utfärdades år 1663. Av dessa framgick att örlogsfartyg och fästningar liksom svenska staten skulle föra tretungad flagga - örlogsflagga. Bilden till höger visar hur Sveriges örlogsflagga ser ut. Wikipedia.Se vidare Svenska flottans historia.

Örlogsfar

•

Lista över svenska örlogsfartyg

Det här är en lista över svenska örlogsfartyg. HMS står för Hans Majestäts Skepp. Begreppet Örlogsfartyg omfattar Stridsfartyg, Hjälpfartyg och Övningsfartyg.

För äldre träfartyg, se lista över svenska seglande örlogsfartyg och lista över svenska rodda örlogsfartyg.

Operativa örlogsfartyg

[redigera | redigera wikitext]

Korvetter

[redigera | redigera wikitext]

Operativa

Stockholm-klass

Göteborg-klass

Visby-klass

Minröjningsfartyg

[redigera | redigera wikitext]

Koster-klass

Styrsö-klass

Ubåtar

[redigera | redigera wikitext]

Gotland-klass

Södermanland-klass

Ubåtsräddningsfarkost

Minfartyg

[redigera | redigera wikitext]

Bevakningsbåtar

[redigera | redigera wikitext]

Tapper-klass

Trängfartyg

[redigera | redigera wikitext]

Stabs- och lagfartyg

Ubåtsräddningsfartyg

Torpedbärgare

Transportfartyg

Specialfartyg

[redigera | redigera wikitext]

Skolfartyg

[redigera | redigera wikit

•

Örlogsfartyg

Örlogsfartyg, örlogsskepp (från örlog, äldre ord för krig) eller krigsfartyg, är sjögående fartyg avsedda för militära ändamål, ofta bestyckade med ballistiska robotar, fartygsartilleri, luftvärn, målsökande robotar, sjunkbomber, torpeder, minor och liknande vapen och med kapacitet för bekämpning av andra fartyg, flygplan och militära installationer på land. Till örlogsfartygen räknas även hangarfartyg och landstigningsfartyg.

Tidig historia

[redigera | redigera wikitext]

I antika krig användes fartyg ursprungligen endast för transporter. Senare utrustades fartyg även för strid till sjöss. En berömd framställning av sjöstrid finns på Ramses III:s gravkupol i Medinet-habu vid Tebe i Egypten; den föreställer faraonernas seger över filistéerna (ca 1200 f.Kr.). Specialkonstruerade sådana började tillverkas omkring 700 f.Kr.^[1]

Antikens krigsfartyg, t.ex. triremerna (från ca 500 f.Kr.), var tunga galärer med metallförstärkt ramm. De roddes, men i gynnsa