Flagga hur länge
•
Klara och entydiga bestämmelser för internationell flaggning saknas. Två grundregler har dock internationell karaktär:
- Det egna landets flagga skall alltid inneha den förnämsta platsen och får ej undanskjutas till förmån för annan nations flagga.
- Vid flaggning med flera nationers flaggor skall dessa ordnas efter ett visst system. De utländska flaggorna placeras i alfabetisk ordning med ländernas franska namn. Man kan också använda ländernas svenska namn, vilket främst gäller då flaggning endast omfattar nordiska flaggor.
Flaggornas inbördes placering beror på antalet flaggstänger.
Det är alltid enklare om det är udda antal flaggstänger då den svenska flaggan alltid hissas på mittenstången. Bokstavsordningen räknas från hedersplatsen och utåt, varannan heraldiskt åt höger och varannan heraldiskt åt vänster, dvs. man utgår från den svenska flaggan och ej från åskådarna.
Vid jämnt antal flaggstänger, hissas den svenska flaggan heraldiskt höger av de två mittre stängerna, varefte
•
Reglerna enkla att följa
Våra flaggregler
Sveriges flagga tillhör alla oss som bor i Sverige och som nationalsymbol ska flaggan förstås behandlas med respekt. Här hittar du grundläggande regler för hur du använder flaggan.
När flaggan är hissad ska det normalt vara ljust ute.
Vimpeln däremot, får vara hissad dygnet runt. Den är avsedd att pryda flaggstången när flaggan inte är hissad. På hissad vimpel ska det blå fältet vara vänt uppåt. Utländsk medborgare som bor i Sverige har, även på Sveriges flaggdagar, full rätt att hissa den egna nationsflaggan. Det får dock bara finnas en nations flagga på varje flaggstång.
Vid dödsfall hissas flaggan på ”halv stång” – vilket betyder 2/3 av flaggstångens höjd. Flaggan hissas då först i topp för att därefter halas till angiven höjd. På kvällen halas flaggan genom att först hissas i topp och sedan halas ned.
Fritidsbåtar får föra svensk flagga alla tider på dygnet när de är under gång.
Efter angöring gäller samma flaggningstider som t
•
Sveriges flagga
Sveriges flagga är en korsflagga med ett gult kors på blå botten. Korset symboliserar kristendomen medan färgernas exakta ursprung är mer oklart. Blått och gult (som representation för guld) förekom dock tidigt i heraldiska symboler för Sverige, som till exempel vapnet tre kronor, och var överlag vanliga i den medeltidaheraldiken. Till formen liknar den svenska flaggan de övriga nordiska ländernas flaggor.
De första riktiga beläggen för flaggan är från 1500-talet och den första officiella beskrivningen finns i ett kungligt brev från 19 april1562, där det sägs att den ska ha "gult udi korssvijs fördeelt påå blott". Denna flagga verkar huvudsakligen ha använts som "kungsflagga", "kronoflagga" eller örlogsflagga, och var som sådan till en början försedd med två "tungor" eller "spetsar".
Utformning
[redigera | redigera wikitext]Formen hos den svenska flaggan anses ha sitt ursprung i de medeltida korsbaneren som började användas på kontinenten, i samband med d