Hur arv påverkar
•
Hur arv och miljö samspelar för att göra personer mer eller mindre mottagliga för psykisk ohälsa
Antalet personer som söker hjälp för psykisk ohälsa ökar i alla åldrar, vilket innebär en enorm belastning för samhället och ekonomin och inte minst för de drabbade och deras familjer. Idag finns stora hinder för förbättrad förebyggande och behandling av psykiska sjukdomar beroende på bland annat:
- Bristande kunskap om faktorer som gör en individ mottaglig eller motståndskraftig mot psykisk ohälsa i utsatta livsstadier.
- Luckor i molekylär och neurobiologisk förståelse av mentala tillstånd, och hur de formas av genetiska och miljömässiga risker och skyddande faktorer.
- Otillräcklig kunskap bland sjukvårdspersonal och allmänhet inom ovanstående områden.
Projektet ”Building Resilience against Mental illness during Endocrine-sensitive life stages” (RE-MEND) tar itu med dessa hinder genom ett tvärvetenskapligt tillvägagångssätt som är unikt på flera sätt:
- Projektet RE-MEND fo
•
Arv och miljö
Arv och miljö är huvudfaktorerna när det gäller att bestämma en människas egenskaper. Arvet är det biologiskt medfödda medan miljön är påverkan av omgivningen. Hur dessa är fördelade i betydelse är omtvistat och för något så komplext som människan är det egentligt omöjligt att exakt säga hur stor roll vardera faktorer spelar.
Arv och miljö sammanfattning:
Arv och miljö används för att skilja på hur individen formas av arvsanlag respektive miljöpåverkan samt hur stor del dessa var för sig ligger till grund för hur vi blir som personer. Medan arvet bestäms av medfödda gener och utgör biologiska faktorer är miljön bestående av sådant som omgivningen i uppväxten.
Behaviorismen betonar betydelsen av miljö medan andra psykologiska inriktningar har en mer dubbelsidig syn. Inom biologisk psykologi anses människans utveckling i hög grad beroende av arv, men miljöfaktorer tillerkänns en viktig roll. Den gren av psykologin som ibland kallas humanistisk psykologi tillmäter
•
Carnegie Visits Nobel: Do Inheritances Affect Labor and Capital Income?
I denna studie undersöker vi hur arvingars inkomster påverkas av arv. Resultaten visar att ju större arvsbeloppet är, desto lägre blir arbetsinkomsterna åren efter att arvet erhålls. Vi finner även tecken på att arbetsinkomsten minskar långt innan arvet kommer. Kapitalinkomsterna ökar efter det att arvet erhålls, men effekten klingar av efter ett par år. Våra resultat tyder på att arven delvis är förväntade, delvis inte förväntade.
Redan i slutet av 1800-talet argumenterade Andrew Carnegie och Alfred Nobel för att de som ärver stora belopp kommer att minska sina ansträngningar i arbetslivet och därför kommer att leva ett mindre värdigt liv. Föräldrar bör därför vara restriktiva att efterlämna arv till sina barn. Även om det är få som får så stora arv som Carnegie och Nobel hade i åtanke, har en allt förmögnare äldre befolkning lett till att det i dag är många som får betydande arv.
I vår studie undersöker v