Hur var samhället förr
•
Sveriges historia
Men på många sätt blev de politiska förändringarna framgångsrika och det gick bättre för Sverige. Många av förändringarna gick att genomföra för att olika grupper i samhället förhandlade med varandra och kom överens om saker som var bra för Sverige. En känd förhandling ägde rum 1938. Då träffades två stora organisationer i Saltsjöbaden utanför Stockholm för att förhandla om arbetarnas löner. Det var arbetarnas fackförbund, Landsorganisationen i Sverige (LO), och Svenska Arbetsgivareföreningen (SAF). De bestämde hur de skulle samarbeta och komma överens om arbetarnas löner i framtiden. Det här samarbetet mellan arbetsgivare och anställda kallas för "Den svenska modellen" och den har varit väldigt viktig för utvecklingen av den svenska ekonomin. Den svenska modellen gjorde att människor med lägre löner fick det bättre och att de ekonomiska skillnaderna i samhället minskade.
Andra världskriget 1939–1945
1939 startade andra världskriget. Det började med a
•
Hus och människor
Hur levde människor på 1700-talet? Hur såg stadslivet, levnadsvillkoren och bostäderna ut för 200 år sedan? I forskningsprojektet ”Hus och hushåll i svenska städer 1600-1850”, studerar vi bland annat hus och människor i Linköping och Kalmar.
På 1790-talet fick den unge handelsbokhållaren Johan Peter Frisk en idé. Han lyckades köpa tillbaka två tomter på Hunnebergsgatan i Linköping som hans familj tidigare ägt. 1795 lät han uppföra de ännu bevarade husen.
Bostadshuset var modernt för sin tid, med en lägenhet om tre rum och kök i varje våningsplan. – Var Frisk unik för sin tid, eller var det tvärtom ett tecken i tiden?
1700-talet är en spännande period i Sveriges historia, en period av långsam återhämtning efter krig, pest och hungersnöd i början av seklet, och före de stora omvandlingarna genom industrialiseringen från 1800-talets mitt. Under 1700-talet växte befolkningen i landet och allt fler flyttade till städerna.
Under denna period började en
•
Kakor på scb.se
I början av 1950-talet stod mat, dryck, kläder och skor för över 50 procent av hushållens utgifter. Konsumtionen var då en relativt enkel affär som utgick från ett begränsat sortiment av varor och tjänster.
Snabbspolar vi framåt femtio år är konsumentkorgen mer komplex och varierad. Gränsen mellan varor och tjänster är också suddigare. Dessutom väcker digitaliseringen i vår tid frågan om tillgång och ägande – vad behöver man ha och vad kan man låna i ett mer hållbart samhälle?
Att trender kommer och går kanske inte överraskar, men vi ska titta på vilka skiftningar i samhället som påverkat hushållens konsumtion på ett djupare plan de senaste sjuttio åren, från 1950-talet till idag.
Livsmedel tar störst plats i korgen på 1950- och 60-talet
Under efterkrigstiden upplevde Sverige de så kallade rekordåren med en stor BNP-tillväxt och ökade lönenivåer. Samtidigt ökade också utrikeshandeln, och ny arbetskraft kom till Sverige.
Samhället blev mer urbant och tradit