Hur uttalas e på
•
Sök i tre ordböcker på en gång
Uttalsbeteckningar i SO
I första hand används vanliga bokstäver i uttalsnotationen, men några specialtecken är ofrånkomliga. Dessa är:
o | o-ljud som i boa |
å | å-ljud som i lord |
aŋ | nasalvokal som i en garde |
åŋ | nasalvokal som i garçon |
äŋ | nasalvokal som i timbre |
öŋ | nasalvokal som i eau-de-parfum |
ao | diftong som i scout |
au | diftong som i aula |
ei | diftong som i reggae |
eu | diftong som i europé |
oa | diftong som i noisette |
åo | diftong som i soul |
ŋ | ng-ljud som i perrong |
∫ | sj-ljud som i division |
ç | tj-ljud som i check |
χ | ach-ljud som i rioja |
w | halvvokaliskt ljud som i hole-in-one |
dh | tonande läspljud som i rhythm-and-blues |
th | tonlöst läspljud som i thatcherism |
Akut accent och grav accent, även k
•
Svenskans vokaler och konsonanter
Svenskan har ungefär 35 vokal- och konsonantljud. Här får du lära dig mer om de enskilda ljuden och hur de kombineras med varandra.
Om fonetisk skrift
Samma bokstav kan ofta stå för flera olika ljud. När man lär sig nya språk, är det därför bra att kunna det internationella fonetiska alfabetet IPA (International Phonetic Alphabet). I IPA står varje tecken för ett språkljud. Med IPA undviker man alltså att blanda ihop stavningen med uttalet.
I exemplet nedan ser du hur orden kort och kort båda stavas med o, men eftersom uttalet skiljer sig använder IPA olika tecken: [ʊ] respektive [ɔ].
Man ser också att rt inte uttalas som två olika ljud, utan smälter samman till [ʈ], ett t med tungspetsen längre bak i munnen.
Vanliga alfabetet | IPA |
kort (som i bankkort) | kʊʈ |
kort (som i kort hår) | kɔʈ |
I den här texten får du lära dig de svenska vokal- och konsonantljuden samtidigt som du lär dig hur man skr
•
Uttal Uttalsexempel »
Under medeltiden uttalades latin lite annorlunda. De viktigaste skillnaderna är följande:
ae och oe uttalades som långt e: saeculum - seekulum
c och g uttalades framför e, ae, oe, i och y som s, ts eller tje-ljud respektive dj eller j: virgine
sc uttalades som s eller som ett sje-ljud: scientia
-ti- och -ci- uttalades som tsi eller si: iustitia
h i början på ett ord kunde lämnas bort: (h)arundo
Även inom det medeltida uttalssättet finns variationer.
När man sjunger på latin brukar man följa något av dem.