Hur många fått blodpropp
•
Vad är en blodpropp och varför får somliga det?
En blodpropp, eller så kallad venös trombos, uppstår när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. I blodet finns exempelvis blodplättar, eller trombocyter, vars uppgift bland annat är att stoppa blödningar och hjälpa till att läka sår. Vid behov aktiverar de blodets koaguleringssystem.
För forskare och kliniker är det viktigt att kunna förebygga eller behandla blodproppar. I behandling används framför allt blodförtunnande mediciner som NOAK (Non vitamin-k Orala AntiKoagulantia) och Warfarin. Samtidigt behövs förståelse för vilka konsekvenser en blodförtunnande behandling kan innebära för olika individer.
För att förstå varför vi får blodproppar behöver vi också förstå blodets funktioner och hur vårt blodomlopp och hjärta fungerar. Det menar Peter J Svensson som är ”biten av blod”. Han är professor i klinisk koagulationsmedicin vid Lunds universitet och överläkare vid Skånes univers
•
Blodpropp – trombos
Vad är en blodpropp?
Blodpropp heter trombos på läkarspråk. Namnet kommer från det latinska ordet för blodplättar, så kallade trombocyter. Blodplättarna hjälper blodet att koagulera, det vill säga levra sig eller stelna.
Blodets förmåga att koagulera är livsviktig för kroppen – det förhindrar att vi förblöder om blodkärlen skadas. Men om blodet koagulerar inuti ett blodkärl på grund av exempelvis stillasittande eller åderförfettning i kärlen kan det istället bildas en blodpropp som kan försvåra eller helt stoppa blodflödet i någon del av kroppen. Det leder till syrebrist.
En blodpropp uppstår ofta i ett ben, särskilt i vaden. Ibland lossnar en del av proppen och följer med blodströmmen hela vägen till lungorna där proppen blockerar blodflödet och därmed syretillförseln. En blodpropp som följer med blodflödet kallas emboli, ett vanligt exempel är lungemboli. Vid oregelbunden hjärtrytm, till exempel förmaksflimmer, kan det uppstå en blodpropp direkt i hjärta
•
Blodproppar
Blodproppar
Blodproppar eller så kallad venös blodproppssjukdom uppkommer när den normala blodlevringsprocessen inte begränsas av blodets eget inneboende bromssystem. Mellan en och fyra procent av befolkningen drabbas under sin livstid av venös blodproppsjukdom. Vanligast är blodpropp i benet, symtomen är då oftast svullnad samt smärta i vaden eller benet i vila eller vid belastning. I vissa fall lossnar delar av proppen och följer med blodströmmen till lungorna. Blodpropp i benet och lungan är två varianter av samma sjukdom. De vanligaste symtomen på blodpropp i lungan är andnöd, bröstsmärta, oro och ångest samt hosta.
Lungemboli
Om proppen snabbt täpper till kärlet i ett ben blir symtomen dramatiska med svullnad, rodnad, ömhet och värme. Långsamt växande proppar kan å andra sidan vara symtomlösa. När mindre proppar hamnar i lungorna blir besvären obetydliga och övergående men stora proppar kan ge allvarlig och ibland livshotande sjukdom. Risken at