Hur pratar män och
•
Den 17 maj lanserade MÄN en samtalsguide som handlar om hur man kan prata med killar som har använt våld i en nära relation. Guiden riktar sig till yrkesverksamma som möter killar i åldern 15–25 i samtal. Författarna till handboken, Lena Berg och Johan Nikula på vår samtalsmottagning pratade inför ett hundratal åhörare på Zoom. Samtalet modererades av Maria Breyer, verksamhetsutvecklare på MÄN.
”Samtala med killar som utövar våld i nära relationer” är titeln på guiden som nu släppts. Den baserar sig på erfarenheter i arbetet med MÄN:s samtalsmottagning, där författarna till handboken arbetar med att möta unga killar som har använt våld mot en partner eller någon annan närstående.
Tanken med guiden är att stötta yrkesverksamma som träffar killar i samtal att hålla fokus på killarnas våldsutövande. Det kan till exempel röra sig om samtal med killar som berättar om svartsjuka, eller uttrycker att de kontrollerar eller vill bestämma över sin partner. Det kan också vara killar som
•
”Manligt” och ”kvinnligt” är problematiska ord. De är generaliserande samtidigt som de är oumbärliga. Även språk är sociala konstruktioner. Det vi i Sverige på 2010-talet kallar kvinnligt eller manligt är inte detsamma som kvinnligt eller manligt i ett annat land. Således finns inget absolut eller evigt kvinnligt eller manligt.
Många undersökningar har visat att det finns könsbundna variationer i språket. Men vanligare är att man talar om språksituation, språkbruk, social tillhörighet/bakgrund, klass, arv och miljö.
Diskutera följande påståenden:
- Mäns språk är mer primitivt och kvinnors mer sofistikerat!
- Kvinnor talar med andra medan män talar till andra!
- Språket främsta funktion är inte att förmedla information utan att etablera (fastställa), vårda och utveckla sociala ko
•
– Mellan olika sociala grupper kan man hitta viss systematisk språklig variation, säger Ylva Byrman, doktorand i nordiska språk vid Göteborgs Universitet.
Ämnet kallas sociolingvistik och började studeras på 60-talet. En pionjär inom forskningen var William Labov, professor i lingvistik, som 1962 gjorde en klassisk studie i New York där han gick in på olika varuhus och frågade efter en vara för att höra hur expediterna uttalade "fourth floor" på olika sätt beroende på i vilken stadsdel affären låg.
– Ju dyrare varuhus desto större sannolikhet att höra r:et i floor. Det blev startskottet för en mer systematiskt variationslingvistisk forskning som studerar hur olika sociala faktorer påverkar språk, säger Ylva Byrman.Det har även forskats på vilka systematiska variationer som finns mellan kvinnor och mäns språk. Ur en tvåkönsmodell, går det att säga att kvinnor ger fler uppbackningar i samtal, alltså ord som mm och jaha, som signalerar att man lyssnar och är intresse