Hur skapas förarbeten

Prop. Prop/1936:253: med förslag till lag an¬ gående ändrad lydelse av 2 § 2:o), 8:o) och 13:o) lagen den 26 maj 1909 (nr 38 s. 3) örn Kungl. Maj:ts rege¬ ringsrätt

Prop. Prop/1947:279: med förslag till lag om ändrad lydelse av 67 § barnavårdslagen den 6 juni 192A (nr 361)

Prop. Prop/1945:173: angående ersättning i vissa fall i anledning av olycksfall i arbete eller yrkes¬ sjukdom

Prop. Prop/1918:227: angående upp¬ låtande av lägenheter från Kungsörs södra kungsladu¬ gård i Västmanlands län

Prop. Prop/1868:31: angående det Franska mått- och vigtsystemets införande i Sverige för medicinskt bruk

Prop. Prop/1918:420: om höjande av andra huvudtitelns ordinarie förslagsanslag till ersätt¬ ning åt domare, vittnen och parter

Prop. Prop/1955:48: rörande ratifikation av konvention mellan Sverige och Schweiz rörande social¬ försäkring

Prop. Prop/1947:137: angående redovisning av vis

•

Vanliga frågor

Hur ska jag förstå vad som sägs i lagen?

För att förstå en viss lag behöver du ibland gå tillbaka till förarbetena och läsa om varför lagen infördes. För att hitta förarbetena behöver du följa lagstiftningen bakvägen, och för att förstå hur du ska gå till väga bör du känna till något om hur lagstiftningsprocessen går till.

När du letar efter förarbeten till en viss lag söker du upp lagen på webbplatsen Svensk författningssamling eller i databasen Svensk författningssamling (SFS) i tryckt format.

Om du till exempel söker fram lag 2006:545 om skyddsrum så hittar du längst ner på lagtextens första sida en fotnot som anger vilka förarbeten som hör till den lagen. I det här fallet står det: Prop. 2005/06:133, bet. 2005/06:FöU9, rskr. 2005/06:295. Dessa bokstäver och siffror uttyds så här:

Regeringen lämnade under riksdagsåret 2005/06 en proposition till riksdagen med förslag till en ny lag. Propositionen var nummer 133 i ordningen. Riksdagen lämnade ärendet till Förs

•

Beslutsvägarna.

De flesta nya lagar börjar med ett förslag från regeringen, en proposition. Riksdagsledamöter kan också lämna förslag som kallas motioner.

Det är riksdagen som beslutar om lagar, till exempel smittskyddslagen. Riksdagen stiftar också, i särskild ordning, grundlagar.

Regeringen beslutar om förordningar. Förordningar förtydligar och preciserar ofta det som står i lagarna. Ett exempel är smittskyddsförordningen. Ibland kan det behövas ännu mer detaljerade regler än vad som anges i lagar och förordningar och då kan en myndighet få rätt, ett bemyndigande, att besluta om så kallade föreskrifter.

Tanken är att det är bättre att en myndighet med expertkunskap tar fram mer detaljerade regler. Folkhälsomyndigheten har t.ex. rätt att ta fram de föreskrifter till smittskyddslagen som krävs för ett &