Hur får man läsare
•
Sidans innehåll i korthet:
- Lässtrategier kan påverka elever att avkoda och förstå text.
- Man kan dela in de olika lässtrategierna i tre huvudgrupper.
- Skolforskningsinstitutets skrift Läsförståelse och undervisning om lässtrategier ger dig ytterligare läsning.
Lässtrategier kan definieras som medvetna, målinriktade försök att påverka läsarens arbete med att avkoda text, förstå ord och bygga förståelse från text (Skolforskningsinstitutet, 2019). I Skolforskningsinstitutets systematiska översikt Läsförståelse och undervisning om lässtrategier, som denna text bygger på, kan du läsa mer detaljerat om lässtrategier och om undervisning om lässtrategier.
Läsförståelse och undervisning (pdf), Skolforskningsinstitutets webbplats
På webbplatsen kan du även ladda ner en kostnadsfri tryckt översikt.
Tre olika grupper av lässtrategier
I studier om lässtrategier har cirka trettio olika lässtrategier identifierats. De kan delas i tre
•
Går det att skriva en text som passar för alla?
Kan man skriva så att alla förstår? I dag vill skribenter gärna nå ut till så många som möjligt. Men läsare är en brokig skara med olika behov, och det finns ingen universallösning som passar exakt alla. Det bästa sättet att nå fram är att ta reda på vilka läsarna är och hur de vill ha sina texter. Här får du tips om hur du gör.
Utgå från vad som passar de flesta läsarna
Det allra bästa är att ta reda på vilka krav och förväntningar just dina läsare har. Det kan dock vara ganska svårt. Då kan du i stället utnyttja den kunskap som finns om de flesta läsares behov, vilket är mycket enklare.
Vad vet vi då om våra läsare? De flesta tror nog att vuxna människor i Sverige kan läsa och skriva. Men det är inte riktigt sant. Ungefär 25 procent – var fjärde svensk eller två miljoner människor – läser inte så bra som de borde göra efter att ha gått ut grundskolan. De kan visserligen läsa enkla och välstrukturerade texter med ett innehåll som
•
Träna läsflyt
Det finns ingen enskild metod som visat sig vara den effektivaste för att träna läsflytet. Det som ändå är avgörande är mängden läsning, ju mer vi läser desto duktigare blir vi. Motivationen är naturligtvis en central förutsättning, då läsflytets utveckling kräver långsiktig övning och mycket repetition. Därmed är vuxnas stöd och respons till eleven mycket viktiga, likaså dagligen återkommande möjligheter till att öva högläsning i skolan och uppmuntran till lästräning i hemmet.
Några andra viktiga saker att tänka på är att:
- högläsning verkar i allmänhet vara en effektivare metod än tyst läsning, i och med att koncentrationen och inlevelsen blir annan i högläsning
- eleverna skall ha tillgång till olika slags texter av varierande svårighetsgrad
- elevens läsutveckling gynnas av att hon eller han får läsa i en lugn situation och inte känner krav på att hon eller han måste prestera något på basen av texten efteråt
Uppföljning och feedback
Läsaren får inte lika enk