Medborgarlön hur mycket
•
Basinkomst
Basinkomst, även kallat medborgarlön eller grundinkomst, är en idé om ett annorlunda välfärdssystem som florerat länge i samhällsdebatten, i Europa men också i andra delar av världen.
Kärnan i idén eller konceptet är att det offentliga (vanligen staten) garanterar alla medborgare en regelbunden ekonomisk grundtrygghet utan några som helst krav (förutom ålder och medborgarskap eller liknande). Detta kan enligt teorin eller konceptet ske i form av lika utbetalningar till alla (eller åtminstone lika för alla vuxna i arbetsför ålder, ofta tänker man sig andra nivåer för barn och äldre) eller en inkomst som varierar med lönen.
Systemet antas ge incitament till arbetsdelning, men också underlätta för dem som vill byta jobb, småföretagare och ideellt arbetande. Dessutom antas basinkomst bidra till demokratins och kulturlivets vitalisering och en socialt hållbar utveckling. Försöksverksamheter och etablerade varianter har förekommit sedan 1970-talet, i länder som USA
•
Test med medborgarlön på gång: ”Folk kommer att må bättre”
Linköping, Kinda eller Åtvidaberg kan bli först i landet med att sjösätta ett system med basinkomst, som också går under namnet medborgarlön.
Organisationen Samordningsförbundet Centrala Östergötland, där bland annat regionen och Försäkringskassan ingår, har tagit initiativet till ett projekt för att pröva modellen.
– Svensk välfärd har till viss del krackelerat och fragmenterats. Det är många som far illa och som inte hittar rätt i systemet. Med basinkomst kan de få en bättre situation, menar förbundschefen Mattias Bergström.
Projektet skulle rikta sig till en grupp människor som får bidrag från bland annat Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och socialtjänsten.
– Jag har mött många individer som upplever att ersättningssystemet är upphackat och att de känner en stor stress och press över att de inte förstår hur utbetalningarna från olika myndigheter hänger ihop, säger Mattias Bergström.
3 000 hushå
•
Fler länder inför medborgarlön
Medborgarlön, eller basinkomst, har hamnat högt upp på de politiska agendorna i många länder. Inför franska valet i april diskuteras medborgarlöner flitigt och i Europaparlamentet pågår debatten om hur människor ska försörja sig när allt fler arbetstillfällen automatiseras.
Förespråkarna menar att medborgarlöner kan minska samhällsklyftor, arbetslöshet och få fler att utbilda sig. Kritikerna hävdar å sin sida att det inte alls har någon påverkan och att finansieringen är alldeles för dyr. Men drömmen om basinkomst lever och har så gjort de senaste 50 åren, på många håll i världen.
I den kanadensiska provinsen Ontario, med närmare 14 miljoner människor, lever var åttonde invånare under fattigdomsgränsen. Många blev arbetslösa i början av 2000-talet då företag inom tillverkningsindustrin gick i graven.
En av de värst drabbade städerna är Oshawa, där en av General Motors största fabriker låg tidigare. Här, liksom kanske i fler städer, planerar pol