Hur ser holländarens rör
•
Känn passionen från Mary Vaux Walcott i våra konsttryck.
Våra konstreproduktioner komfortabla ögonblick direkt till ditt hem.
Upptäck konstverk nu!
Våra konstreproduktioner komfortabla ögonblick direkt till ditt hem.
Upptäck konstverk nu!Konsttryck av museumkvalitet
Anpassningsbara alternativ
Upptäck fler konstverk av Mary Vaux Walcott
Upptäck fler konstverk av Mary Vaux Walcott
742 konstverk hittadesSortera efter
Filterinställningar
Bildskärmsinställningar
Prickly Currant Ribes lacustre, 1919.
Mary Vaux Walcott
Prickly Currant Ribes lacustre, ...
odaterad |
Välj bild
Prickly Currant Ribes lacustre, 1919.
Mary Vaux Walcott
Välj bildWestern Mountain Ash Sorbus sambucifolia, 1918.
Mary Vaux Walcott
Western Mountain Ash Sorbus samb...
odaterad |
Välj bild
•
Den flygande holländaren (opera)
- För andra betydelser, se Den flygande holländaren.
Den flygande holländaren (tyska: Der fliegende Holländer) är en tysk opera av Richard Wagner med libretto av kompositören. Det bygger på sjömanslegenden om Den flygande holländaren, vartill Wagner fick inspiration från Heinrich HeinesAus den Memoiren des Herrn von Schnabelewopski.[1] Det är en tidig Wagner-opera från 1843 i Marschner-stil med starka musikaliska och vissa dramatiska effekter. Wagner har ännu inte hunnit utvecklats som originell dramaturg och tonsättare, varför operans uppbyggnad är ganska traditionell. Trots detta bedöms verkets kvalitéer tillräckliga för att den skall ingå i operahusens standardrepertoar.
Historia
[redigera | redigera wikitext]Wagner fick idén till operan sommaren 1839 då han och hustrun Minna i all hemlighet lämnade Riga för att slippa ifrån sina kreditorer. Han seglade med skonerten Thetis från Pillau (nuvarande Baltijsk utanför Kaliningrad)
•
Holländare (väderkvarn)
En holländare eller hättekvarn är en typ av väderkvarn med en roterbar toppkupol som kan vridas i önskad riktning för ett optimalt utnyttjande av vindens kraft. Denna kvarntyp skiljer sig väsentligt från en stubbkvarn eller paltrockkvarn, som förekom främst i norra Europa. Medan stubbkvarnens konstruktion underlättas av ett mindre format, är byggnadskroppens tyngd inget direkt problem på en holländare, som enbart behöver vrida själva toppkupolen med vingaxelns infästning.[2]
Leonardo da Vinci skissade omkring 1500 på en hätte-kvarn och även på hättans vridningssystem med spak inuti kvarnen.[3]
Toppkupolen
[redigera | redigera wikitext]Holländarens typiska vridbara toppkupol kan vridas manuellt eller utrustas med ett extra vindroder, i form av en tvärställd rotor, som sköter vridningen automatiskt. Detta vindroder kallas i sammanhanget för en rosett som via ett kugghjulssystem automatiskt kan vrida toppkupolen till vindögat. Eftersom ku