Hur nära kan granträd

  • Tall nära huset
  • Lönn nära hus
  • Träd med litet rotsystem

    • •

    Hur nära hus ska träd växa?

    Viktigt att tänka på med träd på tomten

    Träd har väldigt många fördelar och för många husägare så blir dessa ett vackert inslag i helheten på tomten. Träd bidrar dessutom till en bättre miljö och renar luften från avgaser. Det finns all anledning att plantera träd på tomten och att ta hand om de som redan finns där. Dessa ger insynsskydd, de ger ett estetiskt värde och, rätt placerade, så ger de även nödvändigt skugga under sommarens allra varmaste dagar.

    En annan stor fördel med träd är att de hjälper till med dränering och att detta sker på ett naturligt sätt. Ett törstigt träd - som exempelvis en björk - hjälper dig att hålla tomten torr. Något som minskar risken för fuktskador i huskroppen.

    På det stora hela så är det mesta positivt, men det finns även nackdelar att ha i beaktning. Träd kan först och främst påverka husgrunden och störa rör och ledningar som löper från huset. Gällande husgrunden så kan trädets rötter faktiskt lyfta upp denna och gö

    •

    Trädets tillväxt och virkeskvalitet

    Ett ungt träd, som står på god mark, kan under en växtsäsong växa över en halv meter i höjd medan mogna träd nöjer sig med någon decimeter. Diametertillväxten kan på mycket bra marker vara nästan en centimeter per år hos unga träd, medan 2-3 mm är mera vanligt hos mogna träd. Stammens tillväxt kan man beskriva som att en kon med ett par mm godstjocklek varje år träs på stammen.

    Tillväxthastigheten hos ett träd beror på plantans genetiska egenskaper samt framförallt på växtplatsen och på hur starka röjningarna och gallringarna är. Granar kan under gynnsamma växtförhållanden bli upp mot 40 meter och tallar upp till 30 meter höga.

     


    Bild 1. Växtprocessen.

    Kvistighet

    Grenarna växer på samma sätt som trädet i tvärsnitt och

    •

    gran

    (1) (Piceaabies) ett rakt och högstammigt sekundärträd, som kan bli uppemot 60 m högt. Arten har flera former, ofta med särskilda namn, t.ex. klotgran, mattgran, ormgran, paraplygran, pelargran och slokgran. Granen är normalt rakstammig med konisk krona. Grenarna är vanligen vågräta men kan ha mycket växlande förgrening, vilket ofta är upphovet till de olika formerna och namnen. Barren är mörkgröna, styva och 1–2 cm långa samt fleråriga (3–8 år). De är vidare av två slag beroende på ljusförhållandena – skuggbarr och ljusbarr – vilket kan göra enskilda granar känsliga för hastig friställning. Barken är tunn och slät, i norra Sverige gråaktig och i södra Sverige först rödbrun och vid stigande ålder gråaktig.
    Rotsystemet är grunt och trädslaget betraktas som stormkänsligt, vilket dock inte hindrar att enstaka individer kan användas som fröträd eller i högskärm. Ytligheten gör också att arten är känslig för torka på vissa marker. Gran är känslig för stark värme men tål som vux