Hur påverkades upptäckten
•
Konsekvenser av upptäckterna
Videopresentation av vägen till Europas dominans:
År 1492 ankom tre spanska fartyg till en ö. Fartygen var utskickade på order av drottningen av Spanien, och deras kapten var en genuesisk sjöman vid namn Christofer Columbus. Expeditionens uppdrag var att söka en sjöväg västerut från Spanien till Indien. När fartygen äntligen fick land i sikte var Columbus och hans besättning övertygade om att de hade lyckats. I själva verket hade de nått en för européerna okänd kontinent, Amerika.
Columbus expedition hade hårda krav på sig: målet var att återvända till Spanien med fartygen fyllda av rikedomar. I den västindiska övärld som upptäckarna utforskade hittade de dock inte de stora mängder guld och kryddor som berättelserna om Indien hade utlovat. Frustrerat bestämde sig Columbus för att föra hem den resurs som uppenbarligen fanns tillgänglig: slavar. Öbefolkningen, som av upptäckarna kallades ”indianer”, hade inga vapen jämförbara med européernas, och de
•
Upptäckare och upptäcktsresor
En upptäcktsresa är en resa med syfte att upptäcka, kartlägga eller göra anspråk på (göra till sina) okända hav eller landområden. Den här avsnittet handlar om upptäckare. Det begreppet är dock inte alltid helt korrekt där det tillämpas. De människor som bodde på de platser som upptäcktes hade naturligtvis redan själva upptäckt sitt land. De verkliga upptäckarna är de okända vandrare som först av alla människor på jorden nådde och befolkade nya kontinenter och områden. Om dem vet vi dock ytterst litet.
Men kanske kan det vara befogat att använda ordet upptäckare i en annan betydelse. Många av pionjärerna i det här avsnittet har i sitt hemland placerat tidigare okända länder i det allmänna medvetandet. Vissa resor har lett till att stora sinsemellan oberoende handelsområden knutits samman.
Speciellt handeln har varit drivkraften för de allra flesta expeditioner mot mer eller mindre kända mål. Handelsvägar skulle undersökas och om möjligt erövras
•
De stora upptäckternas tid
Hantverket stod verkligen inte stilla under medeltiden. Nya sätt att konstruera stora byggnader gjorde att skickliga murare kunde bygga vackra katedraler. Timmermän byggde vattenhjul och väderkvarnar som tog till vara vindens och vattnets energi. De första vävstolarna kom till, och tack vare spinnrocken slapp man den gamla metoden att spinna med slända.
500 år efter kineserna lärde sig nu européerna att göra papper och trycka böcker. Tysken Johann Gutenberg förbättrade tekniken i mitten av 1400-talet. Han använde sig av lösa bokstavstyper, metallbitar med enskilda bokstäver på. Dem satte han samman till ord och meningar som sedan kunde tryckas på sida efter sida. Tidigare böcker hade varit handskrivna och därför mycket dyra. Nu fick allt fler råd att köpa tryckta böcker. Den tidens bästsäljare var Bibeln.
Krutet var en annan uppfinning från Kina som kom till Europa på den här tiden. I början användes det för att spränga hål i befästningarna till b