Hur rörlig kan


  • Rörlighetsövningar
  • Rörlighetsträning nybörjare
  • Dynamisk stretching övningar
  • Rörlighetsträning

    Känner du dig ofta stel? Du är inte ensam. Många upplever samma sak, mycket tack vare vår mer stillasittande livsstil. Men lugn! Det är faktiskt inte så svårt att rätta till. Här kommer några tips om hur du får en rörligare kropp!

    Belastande träning är något som bidrar till muskelstelhet, men en ännu större bov till denna stelhet är att vi blir allt mer stillasittande. När vi inte rör oss, blir vi stelare och stelare, något som kan bli begränsande i både träning och i vardag. Dessutom kan denna stelhet ge upphov till värk och ibland även skador.

    Range of motion – Rörelseomfång

    Att ha ett stort rörelseomfång är mycket mer än att vara vig. Med ett fullt rörelseomfång kan vi använda kroppen på det sätt som den designades för, utan begränsningar och utan smärta. Det handlar om att ha en funktionell kropp, något som alla borde sträva efter. En kropp som fungerar i vardagen. En kropp som kan bära flyttlådor, som kan sitta på huk och knyta skorna, en kropp som kan l

    Vad är rörlighet och rörlighetsträning?

    Definitionen för rörlighet kan beskrivas som förmågan till rörelseutslag i en eller flera leder. En individs rörlighet kan begränsas av olika komponenter, som t.ex. skelettstrukturer, muskler, senor, ledkapslar, ligament, fett och hud. Den största begränsningen av rörlighet utgörs dock av musklerna. Stretching (eng. stretch = töja ut) är det begrepp som i folkmun ofta används som ett samlingsnamn för all typ av töjningsaktivitet. Ibland står begreppet för en specifik metod av rörlighetsträning, nämligen statisk töjning. För att undvika förvirring av begreppet stretching använder Styrkeprogrammet begreppet rörlighetsträning som ett samlingsnamn för alla metoder av töjningsaktiviteter samt det svenska ordet töjning istället för stretch.

    Rörlighetsträningens olika metoder

    Rörlighetsträning delas in i aktiv och passiv träning samt statisk och dynamisk träning och de olika rörlighetsträningsmetoderna är alltså kombinationer av dessa. Aktiv rörli

    Rörlighetsträning

    Syftet med att träna ledrörlighet och smidighet är att förebygga stelhet och bibehålla den kroppsliga funktionen.


    När vi pratar om rörlighet måste vi skilja på allmän rörlighet och specifik rörlighet. Vid allmän rörlig- och smidighetsträning skall flera muskler och leder användas i varje övning, ex. Yoga. Vid specifik rörlighetsträning tränas en eller ett par muskler åt gången med lite olika tekniker beroende vad som eftersträvas. Exempelvis en stel framsida lårmuskel eller kort bröstmuskel.

    Effekten av korrekt och regelbunden rörlighetsträning är att du bibehåller normal rörlighet, du får en mindre risk för snedbelastning av leder, mindre risk för spänningsrelaterade problem som huvudvärk och ryggvärk, förbättrad prestation på grund av bättre rörelseförmåga, mindre risk för nervinklämning och en allmänt bättre hållning. Den här typen av träning gör att du tränar kroppens inre muskelsystem och därmed de muskler som håller dig upprätt och balanserad. En dåligt