Hur påverkade folkhemmet
•
Folkhemmet har fått en närmast mytologisk status. Det ingår i vår kulturella självförståelse och fungerar som projektionsyta för allehanda föreställningar om hur Sverige var – eller borde ha varit – och hur det förändrats. Det är i dag ett viktigt begrepp i tolkningen av Sveriges moderna historia. Och det används mer än någonsin på alla möjliga sätt. Nostalgin färgar gärna framställningarna.
Studien är till viss del en kritik av samtidens folkhemskult, överanvändningen av ordet. I stället för att utgå från att folkhemmet var 1900-talets stora politiska projekt och analysera det som samhällsbärande idé och modell skapad av socialdemokraterna frågar projektet hur ordet faktiskt brukats och uppfattats. Vilka använde det och hur gjorde de det? Vad stod folkhemmet för? När blev det ett nyckelord i betydelsen flitigt brukat, laddat och omstritt i politik och debatt och hur har bruket förändrats från 1800-talets senare del till i dag? Med de styrande frågorna är projektets huvudsyfte att
•
Välfärd för alla?
Alla samhällen, i alla tider, har haft sin organisation och sina tankar om hur man vill komma till rätta med sjukdom, fattigdom och andra sociala problem. På vilket sätt och för vilka medel man har tagit hand om de som behöver hjälp skiljer sig också från plats till plats och från tid till tid.
Vilka personer som anses ha rätt till samhällets hjälp och stöd, och på vilka villkor, är ytterligare en fråga som människor och myndigheter har haft olika syn på genom tiderna. Vilka människor som anses ingå i själva samhället är något som varit föränderligt över tid.
Folkhemstanken föds
Den 18 januari 1928 höll socialdemokraternas partiledare Per Albin Hansson ett tal i riksdagen. Talet kom senare att bli mycket berömt. I talet använde han för första gången ett ord som kom att bli förknippat med det svenska samhällets självbild. Han pratade om folkhemmet. Folkhemmet var en idé om S
•
Folkhemstanken formulerades av Per-Albin Hansson, Tage Erlander genomförde den med starkt bistånd av Gunnar Sträng och Olof Palme förde arvet vidare. Sett på detta vis skulle folkhemsidén vara något unikt socialdemokratiskt. Tanken bygger på en god och attraktiv kombination av socialistisk solidaritet – åt var och en efter hans behov sa Lenin - och kristna ideal - låten barnen komma till mig...och allt vad ni har gjort mot en av dessa mina minsta har ni också gjort mot mig, säger Jesus.
Men mer än så. Folkhemmet blev vårt stora samhällsprojekt under ett halvt sekel. Vi avskaffade fattigdomen, vi genomförde miljonprogrammet, införde ATP, byggde dagis, utvecklade arbetsrätten. Det blev vårt nationella projekt under efterkrigstidens tre första decennier. Uppslutningen var faktiskt mer eller mindre total. Det är den fortfarande, och trots all retorik även p&