Hur ser en havsörn
•
I Sverige har havsörnen sin utbredning längs hela Östersjökusten, vid syd- och mellansvenska sjöar och i Lappland. Det naturliga utbredningsområde i övriga världen är Europa och Asien, men fortfarande saknas havsörnen i flera länder i Sydeuropa och Mellanösten.
Utseende
Hos havsörnen är hanen oftast tydligt mindre än honan och vikten hos örnen varierar mellan 4-7 kg, medan kroppslängden är från 80 centimeter upp till 1 meter. Vingbredden varierar mellan 195‑250 centimeter. Vingarna är rektangulära med spretande handpennor. Stjärten hos vuxna är kort och trekantig, hos ungfåglar något längre. Näbben är mycket kraftig och halsen ganska lång. Färgen varierar lite beroende på örnens ålder. Unga havsörnar har svart näbb, mörkt huvud och till största del mörk stjärt. Hos äldre örnar (4‑5 år och uppåt) är näbben gul, huvudet ljust och stjärten är mestadels vit.
Föda
Födan varierar över året, men även lokalt och regionalt. Generellt kan man säga att under sommarhalvåret utgör fisk och f
•
Havsörn
Havsörn (Haliaeetus albicilla) är en mycket stor rovfågel (den största regelbundet förekommande i Nordeuropa) som häckar i norra Palearktis från Berings sund till Island, samt på Grönland.
Utseende
[redigera | redigera wikitext]Havsörnen är en mycket stor örn med ett vingspann på 190–240 cm[2], en längd på 76–94 cm[2] och en ungefärlig vikt på 3,5–7 kg (honor är i genomsnitt drygt ett kilo tyngre än hanar)[3]. Som hos de flesta rovfåglar är honan större än hanen. En vuxen havsörn kännetecknas av en jämnt brun grundfärg, huvudet är ljusbrunt och stjärten vit. Näbben är gul och mycket kraftig, även i jämförelse med kungsörnens. Vingarna har rak fram- och bakkant och vingspetsen är tvärt avskuren, med spretiga, mycket långa vingpennor. Stjärten är spetsig. I flykten skiljer den sig från kungsörnen genom sina breda vingar, sin korta stjärt och sitt utskjutande långa huvudparti som sticker ut nästan lika långt som stjärten. Juvenila fåglar sak
•
Havsörn
Från att ha varit hotad är havsörnen (Haliaeetus albicilla) nu en vanlig syn på många håll i Sverige och runt stora delar av Östersjön. Denna magnifika rovfågel som har en vingbredd på nästan 2,5 meter ses nu i hela landet ofta nära vatten.
Nära kollaps
För några hundra år sedan fanns havsörnen i hela Sverige. Eftersom den är beroende av vatten var koncentrationerna störst längs kusterna och vid de större sjöarna. Det bör ha funnits minst 500 par, kanske mångdubbelt fler innan människan satte igång och förfölja havsörnen i stor skala.
Först var det jakten som var nära att utrota vår största rovfågel. När den fridlystes 1924 fanns det bara omkring 45-50 par kvar i Sverige. Skyddet gav resultat och fram till 1950-talet hade havsörnen öka till det dubbla. Men nu kom miljögifter som DDT och PCB in i bilden och reproduktionsförmågan minskade drastiskt hos havsörnarna. Kulmen var på 1970-talet då ungproduktionen var endast en femtedel mot det normala och populationen höll på