Hur höga är c-ponnyer
•
Ponny
Ponny (plural: ponnyer[1]) är en mindre variant av häst. Gränsen mellan ponny och stor häst är artificiell, och sätts i tävlingssammanhang vid mankhöjden 148 cm. Många ponnyraser härstammar från de brittiska öarna. Vilda, icke avlade hästar är oftast i ponnystorlek.
Kategorier
[redigera | redigera wikitext]Ponnyer är i tävlingssammanhang uppdelade i fyra kategorier beroende på dess mankhöjd (förkortat mkh):
- A-Ponnyer är ponnyer upp till 107 cm i mankhöjd.
- B-Ponnyer är ponnyer som är 107–130 cm i mankhöjd.
- C-Ponnyer är ponnyer som är 130–140 cm i mankhöjd.
- D-Ponnyer är ponnyer som är 140–148 cm i mankhöjd.
Ponnyer som är upp till 150 cm kan även kategoriseras som maxade D-ponnyer. Sedan april 2010 är mätreglerna betydligt strängare och i tävlingssammanhang förekommer inte en enda ponny över 148 cm. Hästar som är under 148 cm men som visar på hästliknande drag kallas oftast inte ponnyer. Exempel på sådana är islandshäst, kaspisk häst och det arabiska fullbl
•
Tamhäst (Equus ferus caballus) är en domesticerad underart av vildhästen som tillhör släktet hästar (Equus). Hästen domesticerades för cirka 10 000 år sedan, och har sedan dess använts som dragdjur eller riddjur, men även som föda och för att producera mjölk eller djurhudar. Under lång tid har man avlat fram flera skiftande typer i färg och kroppskonstitution, vilka utvecklats till dagens hästraser. Idag är hästen fortfarande vida använd som arbetsdjur, till nöje och fritid, och inom sport.
Allt eftersom aveln utvecklades och blev mer selektiv kunde större hästar avlas fram. På senare tid har även selektiv avel fått fram mycket små hästar som Falabellan och Miniatyrhästen men även mycket stora hästar som Shirehästen. Idag räknar man även hästarnas höjd enligt ett visst system för att dela in dem i olika klasser. Hästar som är under 148 cm räknas som ponny, medan hästar över 148 cm räknas till stor häst. Inom ponnyn räknar man även in dem i fyra olika kategorier beroende på mankhö
•
Mankhöjd
- Uppslagsordet ”Manke” leder hit. För berget i Antarktis, se Mount Manke.
Manke är den del av hästens rygg, som har till underlag de höga tornutskotten från de främre ryggkotorna.
Olika typer
[redigera | redigera wikitext]Manken kallas hög, då den höjer sig väsentligt över rygglinjen (4–8 centimeter); den är då vanligen genom en tydlig insänkning (det så kallade yxhugget eller lansmärket) skild från halsen. En lång manke sträcker sig ända till 14:e–15:e ryggkotan, varemot den korta slutar redan vid den 9:e–10:e. Tunn kallas manken, då den är hoptryckt från sidorna, i motsatt fall benämns den bred eller avrundad. Hos ridhästar är det i allmänhet önskvärt att manken är tämligen hög och tunn och framför allt lång; den stärker då ryggen och ger ett gott sadelläge. En alltför hög och tunn manke utsätts dock lätt för tryck eller skavsår, särskildt då hästen är sadlad med damsadel. Är manken kort, försvagas ryggen, och sadeln kommer för lång