Hur lång är dagen


  • Solens upp- och nedgång hela året
  • Solens upp- och nedgång tabell stockholm
  • Solens upp- och nedgång tabell
  • Vårdagjämningen

    Tidpunkter för dagjämningarna och solstånden (UTC+00)
    Vårdagjämning
    Mars[1]
    Sommarsolstånd
    Juni[2]
    Höstdagjämning
    September[3]
    Vintersolstånd
    December[4]
    ÅrDagTidDagTidDagTidDagTid
    2010 2017:32:132111:28:252303:09:022123:38:28
    2011 2023:21:442117:16:302309:04:382205:30:03
    2012 2005:14:252023:09:492214:49:592111:12:37
    2013 2011:02:552105:04:572220:44:082117:11:00
    2014 2016:57:052110:51:142302:29:052123:03:01
    2015 2022:45:092116:38:552308:20:332204:48:57
    2016 2004:30:112022:34:112214:21:072110:44:10
    2017 2010:28:382104:24:092220:02:482116:28:57
    2018 2016:15:272110:07:182301:54:052122:23:44
    2019 2021:58:252115:54:142307:50:102204:19:25
    2020 2003:50:362021:44:402213:31:382110:02:19
    2021 2009:37:27210

    Kolla vädret idag – sök på din ort

    UppdateradPublicerad

    På förmiddagen den 20 mars inträffar vårdagjämningen i år, klockan 10.01.25 för att vara exakt.

    Vid vårdagjämningen är natt och dag ungefär lika långa. Och kanske framför allt, dagen är lika lång över hela jorden, vilket skänker en härlig känsla av gemenskap.

    Att natt och dag är lika långa är en sanning med modifikation. Eftersom solens strålar bryts och sprids i atmosfären når solens strålar lite över halva jordklotet på en gång, så därför är dagen något längre än natten. Dagen blir också längre än natten eftersom man räknar solnedgången som när hela solskivan nått under horisonten.

    Tema vår

    Vårdagjämning är kanske enklast att förstå om man ser på jorden och solen i ett perspektiv från rymden såsom bilden visar. Under vintern lutar norra halvklotet bort från solen och vi har då på norra halvklotet längre nätter och kortare dagar. Under sommaren är det tvärtom. Då lutar norra halvklotet mot solen och vi får iställe

    Dag

    För andra betydelser, se Dag (olika betydelser).

    Dagen är den ljusa delen av dygnet, det vill säga tidsperioden mellan solens uppgång och nedgång, motsatsen till natt. Dagens längd på jorden är mycket varierande – från ingenting till ett halvt år – beroende på årstid och vilken latitud man befinner sig på, dagarna är som längst vid polartrakterna vid respektive sommartid och som kortast vid respektive vintertid. Vid ekvatorn är dagarna och nätterna i stort sett lika långa under hela året, trots detta är områden nära ekvatorn alltid varmare än områden nära polartrakterna, oavsett årstid, beroende på att solen aldrig når speciellt högt på himlen vid polarregionerna. Den ljusa tidsperioden som varar från ungefär ett dygn upp till ungefär ett halvår kan upplevas norr om norra polcirkeln respektive söder och södra polcirkeln och då kallas polardag; detta förekommer under respektive sommarhalvår varande från något dygn kring sommarsolståndet precis vid polcirklarna upp til