Hur fungerade första
•
1914–1932: Ett Tyskland som formades till Nazityskland
1914–1918: Första världskriget
När första världskriget slutade hösten 1918 tillhörde Tyskland den förlorande sidan.
De segrande staterna lade hela skulden för kriget på Tyskland och den tyska regeringen tvingades underteckna hårda fredsvillkor i den så kallade Versaillesfreden. De hårda fredsvillkoren blev en katastrof för Tyskland och lade grunden för den utveckling som ledde fram till andra världskriget.
Efter första världskriget slut i november 1918 vidtog utdragna förhandlingar i Paris som dominerades av Frankrike, Storbritannien och USA. Tyskland deltog inte i förhandlingarna utan ställdes inför fullbordat faktum, och kunde påverka villkoren bara i mindre detaljer. Enligt fredsfördraget som undertecknades i Versailles den 28 juni 1919 tvingades Tyskland:
Erkänna att Tyskland och dess bundsförvanter genom sin aggression hade påtvingat de allierade kriget och därmed var ansvariga för förstörelsen och förluster
•
Första världskrigets orsaker kan förklaras med nationalism och konkurrens om kolonier. En viktig faktor var de cementerade allianserna som minskade handlingsutrymmet. På samma sätt var den militära planläggningen starkt bindande för de inblandade stormakterna. Kopplade till planerna var även mobiliseringssystem som direkt kom att utlösa mobiliseringsbeslut av rädsla för att inte hinna i tid före ett fientligt anfall.
Mest känd av de militära planerna var den tyska Schlieffenplanen från 1905 som på många sätt dikterade det tyska agerandet under de avgörande dagarna under den så kallade svarta veckan i juli 1914.
I detta avsnitt av Militärhistoriepodden inleder Martin Hårdstedt och Peter Bennesved en serie om första världskriget. I flera avsnitt av Militärhistoriepodden har konflikter behandlats som är viktiga för förståelsen av det som hände sommaren 1914.
Lyssnarna uppmanas att inte minst ta del av poddavsnitten om Preussiska-Österrikiska kriget 1866, Fransk-tyska kriget 1870-7
•
Första världskrigets orsaker
- Nationalismen
- Industrialismen och kolonialismen
- Tysklands enande
- Kapprustning och alliansbyggen
Nationalismen
Under 1800-talet formades nationalstaterna i Europa. Enkelt förklarat skulle man kunna säga att en nationalstat är en stat som är uppbyggd kring en nation, det vill säga olika företeelser och traditioner som förenar människor inom ett område, som exempelvis högtider, språk och historia. Landets politiska historia gjordes till allas (invånarnas) historia. Tanken var att den gemensamma historien skulle få folket att enas med sin nation (se nationalromantiken). Det är denna enighet kring gemensamma värden som kallas för nationalism. Nationalismen skapade en känsla av ”vi” och ”dem” mellan Europas stater som i sin förlängning skapade misstänksamhet och en känsla av konkurrens länderna emellan.
Industrialismen och kolonialismen
Industrialism och kolonialism bidrog starkt till att öka känslan av nationell konkurrens mellan Europas stormak