Hur mycket bistånd
•
Allt annat än utveckling i årets internationella biståndsstatistik
OECD:s statistik för det internationella biståndet 2023 visar en ökning av det samlade biståndet för femte året i rad. Samtidigt sker det en minskning till insatser som bekämpar fattigdom i låg- och medelinkomstländer. Det är istället långivning till inte minst Ukraina, det humanitära biståndet, och ökat multilateralt stöd till framförallt Världsbanken som står för ökningarna.
OECD:s biståndskommitté DAC (Development Assistance Committee) tar varje år fram statistik över medlemsländernas bistånd (på engelska ODA – Official Development Assistance). Biståndet ökade i absoluta siffror jämfört med förra året till 223,7 miljarder dollar. Summan motsvarar 0,37 procent av givarländernas sammanlagda BNI. 2022 var andelen 0,36 procent.
Sveriges bistånd ökar – eller minskar?
Sveriges bistånd hamnar på 0,91 procent av BNI, vilket innebär en ökning jämfört med 2022, då andelen av BNI var 0,89 procent. Ändringen handlar d
•
Bistånd till Sverige?
Regeringen har nyligen beslutat om nedskärningar av Sveriges internationella bistånd med nästan en femtedel, och de flesta budgetposterna långt mer än så. Detta för att bekosta flyktingmottagande i Sverige. Här är en faktasida om bakgrunden till beslutet, hur olika delar av det internationella biståndet påverkas, och varför det är ett dåligt beslut att göra Sverige till det största mottagarlandet av svenskt bistånd.
Vad är avräkningar?
Vissa saker bokförs som bistånd men hanteras inom andra områden i statsbudgeten. Exempelvis räknas 3 miljarder kronor av för den del av Sveriges EU-avgift som går till EU-institutionernas bistånd. Även statens förvaltningskostnader för biståndet räknas av.
Men även en del kostnader för flyktingmottagande i Sverige tas ur biståndet (1,1 miljarder i budgetpropositionen för 2022). Det är ett tekniskt sett tillåtet, men av många kritiserat, sätt att redovisa inhemska kostnader som bistånd. Anledningen till att det är ti
•
Kakor på scb.se
Antalet helårsekvivalenter som försörjdes med sociala ersättningar och bidrag steg med nästan 60 procent mellan åren 1990 och 1994. Sedan dess har antalet stadigt minskat och var 2019 nere på nästan samma nivå som 1990. Mellan 2019 och 2020 ökade antal helårsekvivalenter kraftigt i och med att fler personer försörjdes av ersättningar avseende arbetslöshet och arbetsmarknadsåtgärder i samband med att pandemin slog till. Den högre nivån låg kvar även 2021, för att därefter falla tillbaka under 2022 och 2023, till de lägsta nivåerna sedan mätningarna startade i början av 90-talet.
Under 2023 minskade antalet som försörjdes av arbetsmarknadsåtgärder, ekonomiskt bistånd, sjuk- och aktivitetsersättning samt etableringsersättning medan ersättningsformerna arbetslöshet och sjukpenning ökade.
Sjuk- och aktivitetsersättning, som är den största ersättningsformen och står för 29,3 procent av det totala antalet helårsekvivalenter, har minskat sedan 2006. År 2023 minskade