Hur ta artärgas

  • Varför tar man blodgas
  • Po2
  • Varför tar man blodgas

    • •

    Introduktion

    Blodgas är ett viktigt diagnostiskt instrument på en akutmottagning. Man kan antingen ta en arteriell blodgas (ABG) eller en venös blodgas (VBG). VBG är oftast enklare då de flesta patienter redan har en PVK men traditionellt lär vi oss att en ABG ger oss mer och säkrare information. De senaste åren har flera studier påtalat att mycket av informationen på en ABG går att likställa med informationen på en VBG, med mindre justeringar (ph, laktat, elektrolyter)(1). Man har dock sett att det varit svårare att jämföra gaserna (paO2, pCO2) mellan venösa och arteriella gaser.

    Referens

    Zeserson E, Goodgame B, Hess, Schultz K, Hoon C, Lamb K, et al. Correlation of Venous Blood Gas and Pulse Oximetry With Arterial Blood Gas in the Undifferentiated Critically Ill Patient. Journal of Intensive Care Medicine 2016 (2).

    Vad ville man svara på med den här studien?

    Man ville se hur bra VBG-svar korrelerade med ABG-svar, specifikt pH och pCO2. Samt hur en uppmätt saturation (puls

    •

    Syresättning

    Perifer syresättning är en funktion av hemoglobinvärde, syremättnad och blodflöde. Kolmonoxidförgiftning fungerar i detta fall som anemi och är "tyst" - den syns inte på blodgaser eller pulsoximetri.

    Hemoglobinets syremättnad är inte en linjär funktion av PO2, utan har en S-form som illustreras i bilden nedan. Vid syretension över 8 kPa är kurvan ofta flack – att höja PO2 från 8 till 10 kPa, som i exemplet, ökar endast syremättnaden med 5 procentenheter. Att höja PO2 över 10 kPa ger mycket litet extra effekt på syretillgången.

    Under 8 kPa stupar syresättningen ofta brant nedåt. En sänkning av PO2 från 8 till 6 kPa sänker syremättnaden med 10 procentenheter, och en ytterligare sänkning till 5 kPa sänker mättnaden med ytterligare 10 procentenheter till cirka 70 % – med klar risk för akuta organskador. PO2 under 8 kPa ger på längre sikt ökad risk för pulmonell hypertension och sekundär polycytemi. Kurvan i bilden kan dock ha olika utseenden och v

    •

    Ny metod i stället för arteriell blodgasanalys

    Egenreferat. Arteriell blodgasanalys (ABG) är etablerad standardåtgärd för att bedöma syra–basstatus (pH), ventilation och förekomst av koldioxidretention (pCO2) samt syresättning (pO2) vid akut och svår sjukdom. Arteriell blodgas kräver dock provtagning av läkare eller specialutbildad personal, behöver ofta upprepas och kan vara smärtsam för patienten.

    v-TAC (venous to arterial conversion) är en ny metod för att beräkna arteriella värden utifrån en venös blodgasanalys (VBG) från ett vanligt venprov och saturationsmätning på fingret. Vi har genomfört den första oberoende valideringen av v-TAC jämfört med arteriell blodgasanalys [1].

    Studien [1] jämförde 87 provpar (arteriell och venös blodgasanalys med saturation [v-TAC]) tagna inom 5 minuter under strikta kvalitetskrav på 46 inneliggande patienter med indikation för arteriell blodgasanalys. Värden för v-TAC jämfördes med arteriell respektive vanlig ve